Ökande avrättningar i Iran: UNO -experter uttrycker oro
Ökande avrättningar i Iran: UNO -experter uttrycker oro
I Iran har genomförandet av dödsdomar uppnått oroande dimensioner i år. Över 400 personer har avrättats sedan början av 2024, inklusive 15 kvinnor. Detta oroande nummer publicerades måndag 2 september av experter från FN. Experterna som arbetar på FN: s vägnar var särskilt kritiska mot den drastiska ökningen av avrättningar under den senaste månaden, augusti.
I augusti avrättades minst 81 personer, vilket motsvarar nästan fördubblar de 45 avrättningarna i juli. Detta är ett tecken på att tillämpningen av dödsstraffet i Iran ökar, oavsett internationella normer. Experterna förlitar sig på sin egen oberoende forskning, men utan att specificera exakta källor.
Öka avrättningarna och internationell oro
av de mer än 400 avrättningarna i år runt 41 personer som är berörda i samband med droger. Detta nummer väcker frågor, eftersom den internationella pakten på borgerliga och politiska rättigheter som Iran tillhör, tillämpningen av dödsstraffet endast möjliggör "de allvarligaste brott", som mord. FN sägs ha upprepade gånger uppmanat ett moratorium till avrättningar för att i slutändan avskaffa dödsstraffet.
FN: s experter har funnit att antalet avrättningar på grund av narkotikabrott i Iran har ökat avsevärt sedan 2021, även om regeringen har försökt reformera lagar för att begränsa tillämpningen av dödsstraffet i sådana fall. Denna ökade aktivitet kan betraktas som ett tillståndskontrollerat instrument för hot.
En annan viktig aspekt är den möjliga politiska motivationen bakom avrättningarna. Mänskliga rättighetsaktivister anklagar den iranska regimen för att ha använt dödsstraffet som ett tryck mot protest, särskilt sedan Mahsa Amini död, en 22-årig kurdin som arresterades på grund av ett kränkning av den strikta iranska klädregimen. Deras tragiska död har utlöst landsomfattande protester och regeringen tvingas gå igenom inför denna oro.
Ett skrämmande exempel på de politiska konsekvenserna av avrättningarna är fallet med Reza Rasaei, en kurdisk demonstrant som avrättades den 6 augusti i Dizel Abad -fängelset. Enligt rapporterna erhölls hans bekännelser under tortyr, och anklagelserna om att han hade dödat en medlem av de revolutionära vakterna återkallades senare av Co -anklagade. Ändå bekräftade den högsta iranska domstolen hans dödsstraff. Dessa incidenter väcker allvarliga frågor om rättvisa och öppenhet i rättspraxis i Iran.