Klimatfinansiering: Merz kritiseras – Tyskland slösar bort sitt ord!

Klimatfinansiering: Merz kritiseras – Tyskland slösar bort sitt ord!

Den internationella klimatkrisen kräver brådska, men Tyskland lever inte upp till förväntningarna när det gäller klimatfinansiering. Vid det förberedande toppmötet inför klimatkonferensen i Belém lämnade förbundskansler Friedrich Merz (CDU) inga specifika siffror om ekonomiska bidrag till klimatskyddsåtgärder. En stark signal såg annorlunda ut, då Merz misslyckades med att göra bindande åtaganden till Tropical Forest Forever Facility (TFFF) och global klimatfinansiering, som t.ex. fr.de rapporterad. Det är här Greenpeace kommer in i bilden och kritiserar det missade tillfället att ge en stark startsignal inför de kommande förhandlingarna med ett tydligt ekonomiskt åtagande.

Tysklands ambitiösa klimatmål, som formulerades vid G7-toppmötet 2021 under Angela Merkel, ger årliga klimatfinansieringsbelopp på cirka sex miljarder euro. Aktuella uppskattningar från initiativet "German Climate Financing" visar dock att dessa medel inte kommer att överstiga 5,3 miljarder euro 2023 och reduceras till maximalt fem miljarder euro för 2026. Jan Kowalzig från Oxfam uttrycker oro för att en sådan minskning skulle kunna hota förtroendet mellan utvecklade länder och låginkomstländer.

Klimatskydd som bekämpning av fattigdom

Den federala utvecklingsministern Reem Alabali Radovan (SPD) betonar att klimatskyddet är nära kopplat till kampen mot fattigdom. Effekterna av klimatförändringarna är särskilt förödande för fattigare befolkningar, vilket illustreras av skadorna orsakade av orkanen Melissa. Enligt hennes åsikt kan investeringar i förnybar energi inte bara säkra ekonomiskt välstånd, utan också stärka Tysklands konkurrenskraft.

Situationen är inte bara en nationell utmaning utan passar även in i ett internationellt sammanhang. Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen begränsas till under 2°C, med målet att om möjligt inte överstiga 1,5°C. Detta kräver omfattande anpassningsåtgärder och stärkt motståndskraft mot konsekvenserna av klimatförändringarna. Enligt Climate Policy Initiative krävs uppskattningsvis 8 000 miljarder dollar i årliga investeringar för klimatskydd till 2030. En stor del av dessa pengar ska samlas in av utvecklings- och tillväxtländer, som ofta har väldigt få egna resurser.

Bygga upp eller tappa förtroende?

Industriländernas löften att ekonomiskt stödja utvecklings- och tillväxtländer kommer från FN:s ramkonvention om klimatförändringar från 1992 och artikel 9 i Parisavtalet. Redan 2009 sattes ett finansieringsmål på 100 miljarder US-dollar per år till 2020 vid klimatkonferensen i Köpenhamn, som förlängdes i Paris 2015 till 2025. Detta mål uppnåddes dock inte förrän 2022, vilket allvarligt påverkade förtroendet för internationell klimatfinansiering i dessa länder. Det "New Collective Quantified Goal" (NCQG) förhandlas för närvarande vid klimatkonferensen 2024 i Baku (COP 29), som syftar till att fördubbla betalningarna till 300 miljarder dollar årligen till 2035.

Tiden rinner iväg och experter som Martin Kaiser från Greenpeace kräver tydliga ekonomiska åtaganden från Merz vid tidpunkten för konferensen. Annars kan Tyskland äventyra sitt internationella rykte som en pålitlig partner inom klimatskydd. I enlighet med EU:s Sustainable Finance Strategy, som syftar till att kanalisera medel till mer miljövänliga projekt, måste kursen slås ut nu.