EU är överens om klimatmål 2040: Är vi redo för förändring?

EU är överens om klimatmål 2040: Är vi redo för förändring?

Diskussionen om klimatskydd i Europeiska unionen går in i nästa omgång. Den 6 november 2025 enades EU-länderna om ett nytt klimatmål till 2040, som ska ligga till grund för framtida insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta mål förutser en minskning av utsläppen med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, även om upp till 5 procentenheter kan räknas genom köp av klimatkrediter i tredjeländer till 2031, vilket innebär att den effektiva minskningen av EU:s utsläpp skulle vara 85 procent. Grunden för detta avtal lades strax före den stora globala klimatkonferensen som startar den 10 november i Brasilien, och därför är EU under press att tydligt definiera och främja sina mål. Nachrichtenleicht rapporterar att EU-kommissionen till en början krävde strängare åtgärder, men dessa möttes av motstånd.

En central del av avtalet är de uppskjutna nya reglerna för byggnader och trafik, som skjuts upp ett år. Dessutom ska EU-länderna inte vara skyldiga att själva uppnå hela 90 procent. Istället finns möjligheten att finansiera klimatskyddsprojekt utomlands, vilket kan innefatta installation av vind- och solenergisystem samt återplanteringsprojekt i länder som Afrika eller Asien. Miljövänner har dock väckt oro eftersom sådana projekt inte alltid anses vara miljövänliga och kan vara svåra att verifiera. Industrin i EU ser däremot de nya klimatmålen som ett första steg mot en balansgång mellan miljöskydd och ekonomiska intressen.

Utmaningar och reaktioner

Överenskommelsen nåddes inte lättvindigt, med några EU-länder som uttryckte oro över stigande bränsle- och uppvärmningskostnader som de nya klimatmålen potentiellt skulle kunna medföra. Denna diskussion ledde till ett visst stöd för avtalet, men synen inom EU är fortfarande delad. Vissa länder, inklusive Nederländerna, Spanien och Sverige, efterlyser mer ambitiösa klimatmål och driver på för fler andelar av klimatkrediter från tredjeländer för att kompensera utsläppen. Förhandlingarna är ännu inte avslutade då även EU-parlamentet måste kommentera detta klimatmål till 2040.

Handel med utsläppsrätter för transport- och byggsektorerna kommer inte att starta förrän 2028, vilket ger länderna tid att anpassa sig till de nya kraven. Besluten speglar en kompromiss som tar hänsyn till både de ekologiska och ekonomiska utmaningar som EU:s medlemsländer just nu måste övervinna. Givet denna utveckling återstår det att se om det nya målet kommer att få genomslag eller om skepsis och krav på mer ambitiösa åtgärder kommer att fortsätta att råda.

Hur de olika aktörerna inom EU kommer att anpassa sig till dessa nya klimatmål är fortfarande spännande. En sak är säker: trycket på medlemsländerna och särskilt på tyska politiker att nå ambitiösa klimatmål till 2040 är enorm. Tagesschau sammanfattar att det fortfarande kommer att finnas utmaningar när det gäller genomförandet och övervakningen av de uppsatta målen medan vi alla tittar på resultaten från världsklimatkonferensen i Brasilien.