Moore som klimatsparare: Hur jordbrukare kan odla utan CO2-utsläpp
Den 4 november 2025 kommer den ekologiska lantbrukaren Henning Voigt att belysa myrarnas betydelse för klimatskydd och innovativa metoder för återvätning.

Moore som klimatsparare: Hur jordbrukare kan odla utan CO2-utsläpp
Torvmarker är inte bara fascinerande naturområden, utan också avgörande aktörer i kampen mot klimatförändringarna. Henning Voigt, som driver en ekologisk gård nära den östtyska kusten, har insett detta sedan 1996. De 350 hektaren av hans egendom är för det mesta mycket blöt gräsmark rik på myrväxter. Dessa växter har potential att lagra CO2, men få bönder är medvetna om detta och drar nytta av de möjligheter som torvmarker erbjuder.
I Tyskland är endast 2 % av de tidigare myrarna i ett nästan naturligt tillstånd, vilket är ganska lågt med tanke på de globala medelvärdena. Dräneringshastigheterna är också oroväckande höga. Omkring 7 % av den jordbruksareal som används i Tyskland är före detta hedar, vilket dock orsakar nästan 40 % av jordbrukets utsläpp av växthusgaser, enligt DW-rapporter. Varje år dräneras nästan 500 000 hektar torvmark, vilket leder till utsläpp av CO2 och därmed främjar den globala uppvärmningen.
Återvätning som nyckel
En del av lösningen skulle kunna ligga i att återväta torvmarker. Majoriteten av dränerade torvmarker finns i Europa, där olika projekt och initiativ syftar till att återta dessa värdefulla ekosystem. Voigt är själv involverad i detta område, bland annat genom ett samarbete med Otto-Versand som vill använda hedväxter för hållbara förpackningar.
Begreppet paludikultur, det vill säga jordbruk i hedområden, diskuteras alltmer som en nyckel till ett hållbart nyttjande av dessa områden. Även om det inte är utbrett, visar de första projekten lovande tillvägagångssätt genom att använda myrväxter för att generera energi eller för att producera bygg- och isoleringsmaterial. Paludi-katalogen hjälper till att tydligt lista produkter och tjänster inom området paludikultur.
Politiskt stöd och främjande
Politik behövs också för att främja återvätning av torvmarker. Miljöministeriet och Lantbrukspensionsbanken arbetar med en ny finansieringsriktlinje som ska stödja jordbrukarna i genomförandet. Ett federalt-statligt avtal från 2021 föreskriver att alla hedområden ska skötas så fuktiga som möjligt till 2050.
Frågan om utsläpp av växthusgaser inom jordbruket diskuteras också internationellt. I Danmark finns det till exempel planer på att sätta ett pris på jordbrukets utsläpp för att skapa incitament att minska utsläppen. Förslagen inkluderar fasta köpekontrakt för produkter från odling samt större frihet för bönder att experimentera med att återväta sin mark.
Sammanfattningsvis: att återuppliva myrarna är en utmaning som kräver mycket engagemang och uppfinningsrikedom. Men det finns många sätt att göra en verklig skillnad i klimatskyddet.