Regeringen avbryter kvoten för e-fotogen: bakslag för klimatskyddet!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den federala regeringen avbryter e-fotogenkvoten, som miljögrupper kritiserar. Flygindustrin varnar för nackdelar.

Die Bundesregierung streicht die E-Kerosin-Quote, was Umweltverbände kritisieren. Die Luftfahrtindustrie warnt vor Nachteilen.
Den federala regeringen avbryter e-fotogenkvoten, som miljögrupper kritiserar. Flygindustrin varnar för nackdelar.

Regeringen avbryter kvoten för e-fotogen: bakslag för klimatskyddet!

Flygindustrin känner förändringens vindar, och det är inte bara uppkomsten av nya flygbolag eller flygrutter. Det handlar snarare om den centrala frågan om avkarbonisering: Hur kan flygtrafiken göras mer klimatvänlig? Men det var just i denna viktiga fas som den federala regeringen beslutade att ta bort ett avgörande kvotkrav för klimatvänligt fotogen, även känt som power-to-liquid (PtL). Dessa åtgärder bör faktiskt träda i kraft 2026 och öka gradvis fram till 2030, vilket bör leda till ett återupplivande på marknaden och användningen av cirka 200 000 ton e-fotogen i Tyskland.

Men nu ligger allt på is: den ursprungliga planen på två miljarder euro för byggandet av nya PtL-system har reducerats avsevärt till 100 miljoner euro. Detta skulle inte bara kunna äventyra den snabba utvecklingen av en fungerande marknad för e-fotogen i Tyskland, utan även hindra långsiktiga investeringar i denna teknik. Den federala regeringen har helt tagit bort den nationella e-fotogenkvoten från Federal Immission Control Act (BImSchG), vilket orsakar oro bland många experter eftersom det hotar att sätta flygindustrin i en konkurrensnackdel, som [Focus].

Ett steg bakåt i transportomställningen?

Miljögrupper är oroliga och jämför beslutet med ett steg bakåt i avkolningen av flygtrafiken. Jürgen Resch, förbundsdirektör för German Environmental Aid (DUH), uttrycker oro över effekterna av att avbryta PtL-kvoten och beskriver detta som ett hinder för ökningen av e-fotogen. Faktum är att kvoten ursprungligen gav en fast andel elbaserade bränslen inom flyget för att långsiktigt minska CO2-utsläppen. Denna åtgärd skulle ha varit särskilt viktig eftersom flyget enligt EU:s riktlinjer måste använda minst 1,2 % syntetisk fotogen från 2030, med ett mål på 35 % till 2050.

De nuvarande höga produktionskostnaderna för e-fotogen och de strikta reglerna har hittills försvårat ekonomiskt genomförande. Kostnaden för e-bränslen är för närvarande cirka fyra till fem gånger högre än för konventionell fotogen. Experter efterlyser därför internationellt samarbete för att främja kostnadseffektiva tillverkningsprocesser - för utan en fungerande marknadsstruktur kommer det att bli små framsteg inom området för klimatvänlig teknik. Parallellt med dessa diskussioner diskuteras också möjligheten till en kvot för vätgas och e-bränslen för vägtransporter, vilket skapar ytterligare förvirring.

En global titt på e-bränslen

I en internationell jämförelse ligger Tyskland efter när det gäller innovativa e-bränsleprojekt. Europeiska länder har tillkännagett totalt över 100 pilotprojekt och kommersiella e-bränsleprojekt, medan över 150 sådana projekt planeras över hela världen. Det påpekas att trots utmaningarna är e-bränslen avgörande för avkarbonisering, särskilt inom flyg- och sjötransporter. Utveckling av produktion och förnybar energi kan leda till att kostnaderna sjunker avsevärt till 2030 genom tekniska förbättringar.

Vad är nästa steg? Flygindustrin är under press att gå mot snabbare och grönare lösningar eftersom opinionen blir allt känsligare för dessa frågor. Flygplan och andra intressenter måste vara vaksamma för att undvika att hamna på efterkälken. Det återstår att se hur regeringen hittar balansen mellan ekonomiska intressen och nödvändiga miljöåtgärder. Tid är avgörande och den stora affären med "grönt flyg" måste tacklas.

Sammanfattningsvis innebär avskaffandet av e-fotogenkvoten stora utmaningar för flygindustrin. Ju snabbare en lösning hittas, desto mer sannolikt är det att flyget kan uppleva verklig, positiv förändring. Så debatten om syntetiska bränslen är långt ifrån över, och de närmaste månaderna kommer att bli avgörande.