Militärutgifterna exploderar: klimatskyddet är i fara!

Militärutgifterna exploderar: klimatskyddet är i fara!

Diskussionen om att öka Tysklands militärutgifter till 5 procent av bruttonationalprodukten är i full gång. Detta beslut, som kommer att ta över 40 procent av den federala budgeten, har kritiserats skarpt av experter som Michael Müller, förbundsordföranden för Tysklands naturvänner. Den aktuella debatten om militariseringen av politiken visar att en opinionsförändring har skett, som skett utan en bred diskurs. Müller påpekar att ideologin om att fred endast kan uppnås med militär styrka har vuxit under de senaste två decennierna och att händelserna kring Ukrainakriget i synnerhet kan ses som en drivkraft. Kritiker klagar över att Nato och EU ännu inte har lagt fram en seriös fredsplan, som leder Europa in i en återvändsgränd när det gäller fred och avspänning.

Den återkommande idén om "krigsberedskap", som blir allt mer accepterad, står i skarp kontrast till utmaningarna med klimatskydd. De potentiella konsekvenserna av denna militariseringsstrategi är alarmerande: experter varnar för att ökade militära utgifter kan kosta upp till 300 miljarder euro per år, och dramatiska besparingar och nedskärningar förväntas på andra områden. I detta sammanhang kan den aktiva social-ekologiska omvandlingen som är central för att bekämpa klimatförändringarna vara i fara, vilket försummar skyddet av jorden och klimatsystemet.

Koppling mellan klimatskydd och vapenutgifter

En aktuell studie från Kiel Institute for the World Economy undersöker sambandet mellan klimatskyddsinvesteringar och försvarsutgifter i Europa. Analysen visar att för varje euro som inte investeras i olja kan 37 cent mindre spenderas på försvaret. Medförfattaren Joschka Wanner framhåller att misslyckanden i klimatskyddet har geopolitiska kostnader som ofta ignoreras. Detta visar på en tydlig konflikt mellan säkerhet och klimatpolitik, som ofta inte diskuteras tillräckligt offentligt.

En annan alarmerande aspekt är att kriget mot Ukraina, delvis finansierat av intäkter från rysk oljeexport, är nära kopplat till europeisk oljeimport och dess inverkan på oljepriserna och statens intäkter. Åtgärder som ett CO2-pris på minst 60 euro eller en oljeskatt på 37 procent skulle inte bara kunna tjäna till att skydda klimatet, utan också minska försvarsutgifterna. Att undvika olja kan spara upp till 104 miljarder euro per år i försvarsutgifter i Europa.

Globala trender för militärutgifter

De globala militärutgifterna har ökat snabbt de senaste åren. Enligt Scientists for Global Responsibility nådde detta 2,7 biljoner dollar 2024, den högsta nivån sedan slutet av det kalla kriget. Nato planerar också att ytterligare öka kärnutgifterna för militära utgifter, vilket ger cirka 55 procent av de globala militärutgifterna i sina händer. Dessa utgifter är inte bara en börda på offentliga kassor, utan bidrar också avsevärt till globala CO2-utsläpp; militärens koldioxidavtryck uppskattas till cirka 5,5 procent av de globala utsläppen.

Forskare varnar för att en fortsatt ökning av militära utgifter kan äventyra uppnåendet av klimatmålen, särskilt det 1,5-gradersmål som sattes upp i Paris. Det finns ett akut behov av åtgärder för att både se över vapenutgifterna och för att fokusera mer på fredliga lösningar och diplomati. Detta är det enda sättet att säkerställa en hållbar och fredlig framtid som också möter utmaningarna med klimatförändringarna.

Sammantaget finns det en oroande trend som äventyrar inte bara nationell och europeisk säkerhet, utan även samhällets ekologiska ambitioner. Kursen måste nu läggas för att skapa en jämlik dialog mellan säkerhetsfrågor och klimatskydd.