COP30 i Brasilien: Europas klimatmål i kris!

COP30 i Brasilien: Europas klimatmål i kris!

Under trycket av globala utmaningar samlas världen till den 30:e världsklimatkonferensen COP30 i Brasilien, vilket väcker uppståndelse i dessa dagar. [ZDF] rapporterar att konferensen kan sätta en avgörande kurs för internationellt klimatskydd samtidigt som det geopolitiska ramverket förändras snabbt. Traditionella aktörer inom klimatpolitiken, som USA och Europa, tappar alltmer inflytande och står inför nya utmaningar.

Med USA under ledning av Joe Biden, som har lanserat ett miljardfinansieringsprogram för klimatskyddsinitiativ, pekar interna tecken på förändring. Men skuggan av Trump-administrationen kvarstår, som drog sig tillbaka från klimatåtgärder och tog bort synligheten av termen "klimatförändringar" från officiella dokument. Som ett resultat av detta sker en alarmerande urholkning av nationella och internationella åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna.

Europas roll i klimatskyddet

Situationen i Europa är inte mindre utmanande. Enligt [ingenjör] finns det interna spänningar kring Green Deal, som alltmer attackeras av konservativa krafter i EU-parlamentet. Detta kommer bland annat till uttryck i uppmaningar om en ökning av industrins fria föroreningsrättigheter. Särskilt Tyskland och Frankrike vill skjuta på genomförandet av viktiga klimatmål – ett steg som kan skada kontinentens klimatpolitik.

Vid COP30 kommer EU:s stater att kräva en ambitiös minskning av utsläppen av växthusgaser med 90 % till 2040, även om detta endast delvis kommer att stödjas av internationella överenskommelser. Tidsfristen för att lämna in nya nationella klimatbidrag (NDC) till 2035 missades av två tredjedelar av Parisavtalets undertecknare, inklusive EU. Dessa misslyckanden väcker frågor om de framsteg som Niklas Höhne från Nya klimatinstitutet ser, men ser som svaga i uppfattningen om de officiella åtagandena.

Globala perspektiv och utmaningar

I en tid då USA ökar sitt utträde från klimatskyddet, hamnar klimatpolitiken alltmer i säkerhetspolitikens rampljus. Federal utrikesminister Johann Wadephul betonar vikten av denna politiska dimension som ett nödvändigt diplomatiskt instrument. Han betonar också behovet av att behålla Tysklands konkurrenskraft och tekniska ledarskap för att uppnå klimatneutralitet till 2045.

Kina, å andra sidan, presenterar sig som en betydande aktör inom området förnybar energi. Över 80 % av solcellerna och 75 % av batterierna på marknaden kommer redan från Kina, vilket innebär verkliga konkurrensutmaningar för europeiska bilföretag. Utbyggnaden av solceller och vindkraft fortsätter att främjas, vilket påverkar globala tekniska förändringar och våra egna ekonomiska ambitioner.

COP30 ses av förhandlare både i Belém och internationellt som en möjlighet att formulera nya bindande åtaganden. Samtidigt som förhoppningar om framsteg uttrycks - särskilt av Artur Runge-Metzger och Carolin Friedemann - kvarstår faran att ekonomiska intressen kommer att ingripa som en bromsande faktor i klimatdebatten.

Sammantaget visar den nuvarande dynamiken inom internationellt klimatskydd att alla nationer uppmanas att ta ansvar och fortsätta dialogen om nödvändiga åtgärder. Uppståndelsen kring klimatmål, implementering och tekniska innovationer är fortfarande spännande och det återstår att se om och hur åtgärder kommer att göras för kommande generationer.