Klimatkrisen äventyrar freden: Tysklands militär i fokus!

Klimatkrisen äventyrar freden: Tysklands militär i fokus!

Klimatkrisen är inte längre ett avlägset hotscenario, utan representerar en akut verklighet som hotar säkerheten världen över i en tidigare okänd omfattning. Enligt Naturvännerna står det klart att det ökande antalet svaga och sköra stater inte bara leder till sociala klyftor, utan också till bittra fördelningskamper och eventuella konflikter. Klimatskyddets misslyckande lämnar inget övrigt att önska när det gäller tydlighet: faran för att världen kommer att kastas in i klimatkrig i framtiden är alltför reell.

Militärutgifterna i Tyskland når för närvarande fem procent av bruttonationalprodukten, vilket motsvarar 220 miljarder euro. Prognoser tyder på att dessa utgifter kan stiga till omkring 250 miljarder euro om några år. Ironiskt nog mobiliseras dessa medel i en tid då geopolitiken alltmer formas av klimatrelaterade hot. När permafrosten smälter eller naturkatastrofer ökar fördelas konsekvenserna av klimatkrisen geografiskt orättvist, vilket ökar sannolikheten för våldsamma konflikter mellan rika och hårt drabbade regioner.

Klimatförändringar som ett militärt dilemma

En annan alarmerande punkt är att militärsektorn i sig är en av de största bidragsgivarna till CO₂-utsläpp. Enligt uppskattningar släpper militären ut cirka 5,5 procent av alla globala CO₂-utsläpp. Klimat- och säkerhetsforskaren Hans Holzinger framhåller att militär rapportering om utsläpp av växthusgaser till stor del lider av sekretess. Nato, till exempel, släppte ut nästan 200 miljoner ton CO₂ 2021, och den siffran skulle kunna stiga till nästan 300 miljoner ton årligen i slutet av decenniet.

Eftersom vapenprojekt och militära samarbetsavtal fortsätter att få betydelse kommer detta ofta att ske på bekostnad av miljön. EU:s försvarssuveränitetsplaner, med en budget på 800 miljarder euro, skulle kunna generera enbart omkring 150 miljoner ton CO₂e. Detta motsvarar Nederländernas årliga utsläpp eller de sammanlagda utsläppen från Österrike, Irland och Finland.

Resursfördelning och framtida konflikter

Den ojämna fördelningen av klimatförändringarnas effekter bidrar till en icke försumbar risk för en ökning av interna konflikter. Mindre motståndskraftiga regioner, särskilt i Afrika, är särskilt utsatta. Klimatförändringarna hotar försörjningen för 1,6 miljarder människor i Afrika – en grupp som står för bara fyra procent av de globala CO₂-utsläppen. Dessa dynamiska förändringar skapar dock spänningar och flyktingrörelser som påverkar säkerheten inte bara i drabbade länder, utan även i stora ekonomiska nationer som Tyskland.

Säkerhetskonferensen i München har haft frågan om klimatförändringar på sin agenda i flera år och visar därmed på den ökande geopolitiska relevansen av klimatutvecklingen. Med 80 procent av FN:s fredsbevarande personal utplacerad i länder som är hårt drabbade av klimatförändringarna, blir det nära sambandet mellan klimatåtgärder och global säkerhet allt tydligare. Behovet av att hitta integrerade åtgärder för att möta dessa utmaningar är avgörande för att framgångsrikt genomföra både humanitära program och säkerhetsprogram.

I en värld präglad av ständiga kriser är en sak klar: det starka samspelet mellan klimat och konflikter har ett avgörande inflytande på internationell politik. En omprövning av säkerhets- och klimatpolitiken är väsentlig för att bringa fred och hållbarhet i harmoni, som miljöhistorikern Verena Winiwarter träffande beskriver: "Ingen fred utan hållbarhet. Ingen hållbarhet utan fred." Men vägen dit är full av hinder och kräver globala insatser och bättre hantering av resurser.